Rehabilitering av ortopediska skador hos häst
Inledning

På humansidan har det sedan länge lagts stor vikt på tidig rehabilitering/sjukgymnastik i samband med skada och sjukdom. Här finns en etablerad yrkeskår av sjukgymnaster eller som det numera heter, fysioterapeuter. En fysioterapeut har specialistkompetens inom rehabilitering och som innefattar individanpassade fysiska övningar likväl som manuella tekniker (ex akupunktur) och apparater (ex stötvåg). För att få arbeta med djur krävs utöver en 3-årig högskoleutbildning inom fysioterapi, en tilläggsutbildning och ett godkännande av Jordbruksverket.

Hästens betydelse och funktion i samhället har ändrats från att användas inom jordbruk/skogsindustrin till att bli rena tävlingsindivider inom olika discipliner. Ortopediska skador är vanligt förekommande samtidigt som rehabilitering av skadade hästar inte riktigt hängt med i utvecklingen på samma sätt som inom humanvården.

De flesta hästveterinärer är idag överens om att ett korrekt rehabprogram förbättrar förutsättningarna för att en häst ska komma tillbaka efter en skada. Även om en del veterinärer själva är väl insatta i rehabiliteringmetoder och behandlingar så är det viktigt att ta hjälp och samarbeta med kunnig rehabpersonal.

En begränsning är bristen på godkända fysioterapeuter. Kompetensbristen inom djurens hälso- och sjukvård är ett utbrett problem och genomsyrar hela veterinärbranschen. Det är inte bara brist på fysioterapeuter utan det saknas också idag veterinärer och djursjukskötare för att upprätthålla säker vård till våra djur under dygnets alla timmar.

Vad säger lagen?

Under seminariet, som anordnades av Vetabolaget, den 8 mars, informerade Ulrika Bergman från Jordbruksverket om gällande lagar, förordningar och föreskrifter inom verksamhet för djurens hälso- och sjukvård.

Sedan lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård trädde i kraft för över 10 år sedan skiljer man på djurshälsopersonal och övrig personal. Djurhälsopersonal omfattar de två legitimationsyrkena; veterinär och djursjukskötare samt av Jordbruksverkets godkända yrkesgrupper, ex hovslagare och fysioterapeuter.

Djurhälsopersonal

Djurhälsopersonal har vissa skyldigheter och ansvarstaganden. Bland annat finns krav på att föra journal, att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och att inte utföra undersökningar/behandlingar som hen inte har kompetens för. Djurhälsopersonal kan anmälas för granskning av eventuella brister i sin yrkesutövning till Ansvarsnämnden, som kan leda till disciplinåtgärder i form av erinran, varning eller, i mycket allvarliga fall, indragning av en legitimation/godkännande.

De som tillhör djurhälsopersonal har en formell kompetens, en garanterad kompetens inom sin specifika yrkeskategori och kan arbeta självständigt.

Övrig personal

Övrig personal verksam inom djurens hälso- och sjukvård inom rehabilitering, ex equiterapeuter, hästmassörer, hästtandtekniker, equiopater och canipater, berörs utan undantag av behandlingsförbudet.

Behandlingsförbudet innebär bland annat att det är förbjudet att utföra operativa ingrepp, ge injektioner och att utföra behandlingar som kan orsaka ett inte obetydligt lidande för hästen. Det finns ingen tydlig definition av begreppet lidande utan det lämnas öppet för tolkning. När en häst med bäckenfissurer manipuleras kiropraktiskt är det uppenbart att lidandet är betydligt, men var går gränsen?

Även om övrig personal inte har samma reglerade skyldigheter som djurhälsopersonal har alla yrkesverksamma alltid ett eget ansvar för den behandling hen utför på en patient.

Ulrika poängterade här att när rehabpersonal eller ett rehabcenter rekommenderas/anlitas av en veterinär så bör veterinären väl känna till den reella/praktiska kompetensen som innehas av personen eller personalen på stället. Till övriga yrkesverksamma inom hästrehab skickade Ulrika med uppmaningen att strikt följa behandlingsförbudet, känna sina egna begränsningar och att aldrig försena veterinärvård. Att försena veterinärvård är ett brott mot djurskyddslagen.

Djurhållarens ansvar

Under frågestunden framkom också problematiken med att hästägare många gånger inte är medveten om sitt ansvar som djurhållare och vad det innebär. I djurskyddslagen är det tydligt att som djurhållare är man ex skyldig att kontakta veterinär om man misstänker att ens djur är sjuk eller skadat. Djurskyddslagen gäller även om hästägaren själv inte har uppfattat sin häst som skadad eller sjuk. Idag anlitas frekvent andra yrkeskategorier som ex equipater och massörer innan veterinär tillkallas. Här efterlystes bättre information från Jordbruksverket till just hästägare.

Vad innebär rehabilitering?

De godkända fysioterapeuterna Pernilla Stenfeldt och Cajsa Ericson redogjorde för rehabiliteringsprocessen. Det är viktigt att förstå att rehabilitering inte är en enstaka behandlingsmetod. Det krävs en utredning och en individanpassad rehabplan, en dynamisk process, där syftet och utvärdering är grundläggande för ett lyckat resultat. Hästägarens ”complience”, viljan att följa ett träningsschema, är också en avgörande del i processen.

Föreläsningarna innehöll beskrivningar av flera träningsmetoder som till exempel stabiliseringsövningar och verkningsmekanismen bakom kinesiotejp och Equiband. Här betonades vikten av att Equibandsystemet ska provas ut av fysioterapeut eller veterinär.

Vi fick också en genomgång av rehabiliteringsprogram för de vanligaste skadorna på häst så som knäledskador, rygg- och SI-ledproblem samt sen- och ligamentskador.

Utvärderingen av rehabiliteringen är otroligt viktig för att dokumentera effekten av vald(a) behandlingsmetoder, som förutom träningsprogram och manuella tekniker också kan involvera apparater (ex stötvåg och laser).

Vattenbandsträning

I takt med att fler och fler rehabcenter startas ,där erbjudande om vattenbandsträning är mer regel än undantag, har också hästägares intresse ökat. Idag kan vem som helst starta ett rehabcenter utan några krav på utbildning.

Equiterapeut Monika Carlström från Equirehab har mer än 10 års erfarenhet av vattenbandsträning. Hon betonade hur viktigt det är att den som tränar hästen har rätt kompetens, att hästen har en diagnos, att det finns en rehabplan och ett samarbete med veterinär. Bara att skola in hästen på ett vattenband kräver stor kunskap.

Vattenbandsträning lämpar sig inte i det akuta skedet av en skada. Hästen måste kunna röra sig korrekt biodynamiskt på fast mark innan den kan tränas på vattenband. Annars finns en risk att det felaktiga rörelsemönstret förstärks på bandet.

Det är viktigt att förstå att rörelsen på ett rörligt underlag (rullband) stimulerar helt andra muskler än skritt på fast underlag. Likaså påverkar både vattendjupet och hastigheten rörelsemönstret, där framför allt hastigheten måste justeras med vattendjupet. Andra parametrar som lutningen av bandet ökar belastningen av muskulaturen på lårets baksida redan vid 4 graders lutning. Återigen så är syftet med träningen grundläggande i rehabilitering.

Träning av friska hästar som en del av uppträning och komplement till den vanliga träningen är en helt annan sak än att rehabilitera en häst med en skada.

Vad säger veterinären?

Veterinär Anne Haglund avslutade dagens föreläsningar med att berätta hur hon tillsammans med fysioterapeuten tar fram en rehabplan. Det är viktigt att den personen man samarbetar med har hög och bred kompetens inom sjukgymnastik, säger Anne. En stor fördel är den remittering och framför allt återremittering av hästar när fysioterapeuten inte är nöjd med utvecklingen, till exempel om hältan återkommer eller nya skador noteras.

Utredningsgången börjar med att veterinären ställer diagnos (så långt det är möjligt) och behandlar skadan veterinärmedicinskt. Det är viktigt att hästen är smärtfri eller kan smärtkontrolleras i samband med rehabilitering.

Försäkringsbolag

I Sverige har många hästar en veterinärvårdsförsäkring och numera ingår även vissa delar av rehabilitering i försäkringarna. Ersättningsvillkoren ser lite olika ut beroende på försäkringsbolag och typ av veterinärvårdsförsäkring. Det fanns en samstämmighet bland närvarande försäkringsbolag att rehabilitering känns som en viktig del i behandling av hästar för en förbättrad hästvälfärd där färre hästar döms ut i förtid.

Sammanfattning

-Rehabilitering är inte en enstaka behandlingsmetod.

-Syfte och utvärdering av behandlingsresultat är grundläggande.

– En rehabplan ska föregås av en utredning, diagnos och eventuell veterinärmedicinsk behandling.

-Det behövs fler godkända fysioterapeuter.

-Hästägare behöver få mer information gällande djurskyddslagen och ansvaret som djurhållare.

-Vid remiss till sk övrig personal verksam inom djurens hälso- och sjukvård bör veterinären ha god kännedom om den reella kompentensen hos den som tar emot remissen.

-Övrig personal måste nogsamt följa behandlingsförbudet, känna sin egen begränsning och aldrig bidra till att fördröja veterinärvård.